För att en bostadsrättsförening ska kunna fungera ändamålsenligt, krävs en god administration. Att skapa rutiner för styrelsens prövning, av en bostadsrättshavares ansökan om upplåtelse av sin lägenhet i andra hand, sparar föreningar både tid och pengar. En enhetlig hantering skapar också trygghet såväl för styrelseledamöterna som för de enskilda bostadsrättshavarna.
Syfte med riktlinjerna
Fastighetsägarna, HSB, Bostadsrätterna och Riksbyggen har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer i syfte att förenkla hanteringen av ansökan om tillstånd till andrahandsupplåtelse. Ett mål med riktlinjerna är att dessa ska leda fram till en mer enhetlig hantering av andrahandsupplåtelser och därigenom skapa en tydligare praxis.
Vad är upplåtelse i andra hand?
Med upplåtelse i andra hand avses att bostadsrättshavaren upplåter lägenheten till annan för självständigt brukande. Om bostadsrättshavaren tar ut hyra för upplåtelsen eller inte saknar betydelse för bedömningen. Likaså saknar det betydelse om den föreslagna hyresgästen är en närstående till bostadsrättshavaren. Att ha någon inneboende hos sig är inte att anse som upplåtelse i andra hand och kräver inte styrelsens tillstånd. En bostadsrättshavare får ha inneboende, förutsatt att det inte medför men för föreningen eller någon medlem i föreningen.
Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan inneboende och upplåtelse i andra hand. Det kan vara särskilt svårt när bostadsrättshavaren bor på annat håll och någon annan bor i lägenheten, men bostadsrättshavaren ändå i någon mån fortfarande använder lägenheten.
Avgörande för bedömningen är i vilken utsträckning hyresgästen har rätt att självständigt utnyttja lägenheten. Att bostadsrättshavaren har tagit undan ett rum i lägenheten från upplåtelsen har inte ansetts medföra att det automatiskt är fråga om en inneboendesituation.
Om däremot bostadsrättshavaren, utöver att undanta ett rum i lägenheten också på annat sätt använder lägen heten, exempelvis genom att sporadiskt nyttja rummet för övernattning, kan det vara fråga om en inneboendesituation. Om hyresgästen bedöms ha rätt att självständigt nyttja lägenheten är det alltid fråga om en upplåtelse i andra hand.
Styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd krävs i de flesta fall
Huvudregeln i bostadsrättslagen är att en bostadsrättshavare inte får upplåta sin lägenhet i andra hand utan föreningens samtycke eller hyresnämndens tillstånd. Föreningen bör informera medlemmarna om att tillstånd krävs och rekommendera medlemmarna att använda de ansökningsblanketter för upplåtelse i andra hand som Organisationerna tagit fram. För att upp låtelse i andra hand ska kunna godkännas ska det finnas förslag på en namngiven hyresgäst. Generella samtycken utan namngiven hyresgäst bör inte ges.
Om föreningen inte ger sitt samtycke, kan bostadsrättshavaren ansöka om att få hyresnämndens tillstånd till upplåtelsen. Hyresnämnden ska ge tillstånd till upplåtelsen om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Om styrelsen avslår bostadsrättshavarens ansökan bör styrelsen ange skälen till detta och upplysa bostadsrättshavaren om möjlig heten att vända sig till hyresnämnden.
Godtagbara skäl för andrahandsuthyrning
- Ålder eller sjukdom
- Tillfälligt arbete eller studier på annan ort
- Längre utlandsvistelse
- Uthyrning till närstående
- Provsamboende
- Andra synnerligen goda skäl kan godkännas, men kontrollera först med styrelsen.
Om styrelsen nekar dig att hyra ut i andra hand och du anser att du har goda skäl kan du vända dig till Hyresnämnden. Styrelsen är skyldig att rätta sig efter hyresnämndens yttrande om det går emot styrelsens tidigare beslut. Styrelsen å sin sida kan vid en icke godkänd andrahandsuthyrning som vägrar iaktta rättelse driva ärendet till tingsrätten.
Ansökan om andrahandsuthyrning skickas till:
HSB Stockholm
Kund- och Medlemsservice
Box 1385
171 27 Stockholm
Läs mer
Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand (PDF)
Ansökan om tillstånd för uthyrning (PDF)